varför säger ingen till?

när man äter kanelbullar är det lätt hänt att det fastnar små, svartbruna kanelprickar mellan tänderna. när jag åt kanelbullar imorse så hände just detta - det fastnade små, svartbruna kanelprickar mellan mina små vita tandisar. detta märkte jag dock fyra timmar senare när min spegelbild skymtade förbi i badrumsspegeln. följdfrågan: varför säger ingen till att man har STORA, SVARTBRUNA KANELPRICKAR fastkilade mellan varenda tand i munnen?

vi diskuterade detta fenomen i skolan en gång. alla tyckte det var jättepinsamt att säga till någon om den hade gylfen öppen eller spenat mellan tänderna - även om man kände personen. va?

jag blir bara väldigt irriterad om jag kommer hem och märker att jag har gått runt med en tacosprydnad mellan framtänderna hela dagen utan att någon jag känner har sagt till mig. jag menar, alla ser ju det - varför säger ingen till? jag menar, jisses - vad pinsamt. jag menar - hjälp. jag kan förstå att man inte vill säga till om det är ens arbetsförmedlare som har en kompost mellan tänderna eller om det är någon man inte känner så bra som har en andedräkt som luktar container. det här är säkerligen ett svenskt fenomen - svenskar vågar inte riktigt säga till (se även föregående inlägg). jag säger alltid till.